Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information - 
Startsida - 
Kontakt -  | Webbkarta -  | Sök - 
 Startsida -  / Insatser i samverkan

Schele-statyn i Köping
I dag samlades vi i Köping - Scheelestatyn är en symbol för Köping.

Logotyp - #jagmed

Europeiska unionen - Europeiska socialfonden - logga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Camilla

Camilla
Camilla Grimheden hänvisade till text hämtad från skriften
10 orsaker till avhopp (pdf)
:
"- Skolpolitiker och rektorer har insett hur viktigt det är att anställa andra professioner till skolan som kan ge eleverna psykosocialt stöd."

 

 

 

 

Maria
Maria Johansson hänvisade till text hämtad från Skolverket kring Elevhälsans uppdrag:

"För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses"……."Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning." Källa: Skolverket

Maria
Maria hänvisade också till följande citat:

"Utredningen anser att skolpersonal behöver ha kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kompetens att använda hjälpmedel för att möta elevernas behov. Det kan innebära att arbetsterapeuter och logopeder behöver finnas i nära anknytning till skolan"
Källa: Regeringens betänkande Saknad! - Uppmärksamma elevers frånvaro och agera
Betänkande av Att vända frånvaro till närvaro – en utredning om problematisk elevfrånvaro. SOU 2016:94

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joel
Joel Axelsson representerade kommunerna Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Radomir
Radomir Gocic representerade Köpings kommun.

Mikaela
Mikaela Olgemar representerade Köpings kommun.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter
Peter Johansson, rektor, Viksängsskolan, Västerås

Liselotte
Liselott Crofts, lärare svenska och engelska, Tillbergaskolan, Västerås

Tillbergaskolan representant
Maria Nyberg, kurator Tillbergaskolan, Västerås


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 -  

Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel
Dokumentation #jagmed - 5 april 2017 i Köping

Samordningsförbundet Västra Mälardalen och länsprojektet #jagmed i Västmanland samarbetar under 2017 genom tre gemensamma seminariedagar. I dag var det dags för andra seminariedagen.

Samordningsförbundet Västra Mälardalens medlemmar (Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och Region) har sett behovet av mer information till sin personal kring vilka kognitiva hjälpmedel och kompetenser som finns, så vi kan stödja personer som kommer till oss på bästa sätt.

Om projektet

Projektet #jagmed är ett region- och länsövergripande projekt för Östra Mellansverige i samverkan där målet framför allt är att motverka skolavhopp och hitta vägar tillbaka till studier eller annan sysselsättning.

Inledning

25 deltagare var på plats för att lyssna till dagens föreläsningar/workshops med fokus på Funktionsnedsättningar och Hjälpmedel.

Åhörarna

Förmiddag

Pass 1 - Arbetsterapeuter kan bidra i skolan! Maria Johansson och Camilla Grimheden.

Eftermiddag

Pass 2 - Frida Foborg och Ulla Rudervall från Hjälpmedelscentrum visar hjälpmedel.

Pass 3 - Erfarenhetsutbyte och goda exempel inom #jagmed.


Förmiddagspasset (pass 1): Arbetsterapeuter kan bidra i skolan! - Maria Johansson och Camilla Grimheden

Linda inleder dagen.
Förbundssamordnare Linda Anderfjäll och länsprojektledare Charlotta Larspers (i bakgrunden) inleder dagen och välkomnar arbetsterapeuterna Camilla Grimheden och Maria Johansson (till vänster i bild).

Inledning

Camilla berättar om arbetsterapeutens bidrag.
Camilla Grimheden och Maria Johansson.

Maria och Camilla är legitimerade arbetsterapeuter som representerar Sveriges arbetsterapeuter som jobbar aktivt för att arbetsterapeuters kompetens ska bli mer synlig i skolans värld.

Arbetsterapeuter är en profession som kan användas för att förstärka elevhälsan. De kan, tillsammans med övriga kompetenser som redan finns i skolan, skapa förutsättningar för tillgängliga lärmiljöer där alla elever får tillgång till det stöd de har behov av och rätt till i skolan.

Maria Johansson och Camilla Grimheden berättade under förmiddagen om hur arbetsterapeuter skulle kunna vara ett värdefullt komplement till övriga professioner i skolan. De tog också upp viktiga saker att veta om förskrivning och ansvarsfördelning vad det gäller kognitiva hjälpmedel.

Maria presenterar förmiddagens innehåll.
Maria Johansson presenterar förmiddagens innehåll.

Arbetsterapeutens bidrag

Camilla och Maria har lång erfarenhet av att vara arbetsterapeuter och har under de senaste åren intresserat sig för vad deras profession kan bidra med i skolan.

Efter att ha tagit del av olika rapporter anser de ha mycket att bidra med i elevhälsoteam. Arbetsterapeuter kan med sin särskilda kompetens bl.a. bidra till att skapa tillgängliga lärmiljöer och stötta elever att använda strategier och kognitivt stöd, till exempel teknikstöd. Maria poängterar "-Det är inte meningen att vi arbetsterapeuter ska in i skolan och ta någons jobb - det vi vill är att avlasta pedagogerna, stötta och vara ett komplement för andra yrkesgrupper - vi vill vara en pusselbit i teamarbetet."

  • Tvärvetenskaplig grund beteendevetenskap, medicin och pedagogik - kunskaper om funktionsnedsättningar och vilka problem de ger eleven.
  • Elevcentrerat förhållningssätt - möter eleven där den är och tänker delaktighet och självständighet. Att ge eleven självinsikt. Erbjuda vägledande samtal.
  • Möjligheter och hinder - se till elevens behov för att eleven ska nå sina kunskapsmål.
  • Helhetssyn i ett 24-timmars perspektiv - sömn, mat och vad som tar och ger energi. Mycket av det basala måste fungera innan man tänker på prestation.
  • Kartlägga, observera, planera, genomföra, utvärdera - de använder strukturerade metoder och allt de gör föregås av en kartläggning (BAS). Utifrån kartläggningen planerar och utförs åtgärder tillsammans med eleven. Det kan exempelvis medföra ett eleven får ett kompensatoriskt hjälpmedel.
  • Skapa tillgängliga lärmiljöer - i skolans kvalitetsarbete ingår krav på tillgänglighet.
  • Teamarbete - samarbete med elevhälsan, team tillsammans med rehabilitering psykiatri och med arbetsförmedlingen.
  • Samverkan - bidra till samverkan inom elevhälsan i skolan och medverka vid elevhälsokonferenser. Samverka med familjer.

Film 1 - Arbetsterapeut som en del av skolan - Teknikstöd i skolan (8:18)

Originalkälla: Arbetsterapeut i skolan, Hjälpmedelsinstitutet, YouTube

Kartläggning - BAS

Bedömning av anpassningar i skolmiljön - BAS - är ett bedömningsinstrument som utvecklats för att användas inom skola.

  • BAS omfattar elevens möjlighet till delaktighet i skolans alla olika miljöer.
  • Elevcentrerat förhållningssätt – BAS utgår ifrån elevens uppfattningar om och erfarenheter av vilket stöd och anpassningar de önskar för ett aktivt deltagande i alla skolans aktiviteter och miljöer.
  • Underlättar att sätta mål och identifiera åtgärder.
  • Identifiera och utvärdera elevers behov av anpassning.
  • Ökar elevens delaktighet i sin egen skolsituation.

BAS - 16 punkter


1. Skriva 2. Läsa 3. Tala 4. Komma ihåg saker 5. Räkna 6. Göra läxor 7. Göra prov 8. Delta i sportaktiviteter 9. Delta i praktiska/estetiska ämnen 10. Delta i klassrummet 11. Umgås på rasten 12. Delta i praktiska rastaktiviteter 13. Åka på studiebesök 14. Få assistans 15. Ha tillgång till skolans lokaler 16. Samarbeta med skolans personal

Arbetsterapi

Arbetsterapi
Titta på filmen nedan och fundera över vad som skulle kunna hjälpa Louise i vardagen.

Film 2 - Varför skolkar Louise (2:44)

Varför skolkar Louise? från Teknikstöd i skolanVimeo.

 

Arbetsterapi - Helhetsperspektiv i ett 24-timmars perspektiv.

Några iakttagelser från filmen kopplat till bilden ovan:

  • Några av Louise uppgifter - att få med sig rätt saker till skolan och komma i tid till skolan.
  • En av Louise styrkor - hon tar sig upp på morgonen.
  • Svårigheter som inte syns - kanske svårt med tidsuppfattning, ta initiativ och påbörja en uppgift.
  • Att fastna i impulser kan leda till en känsla av misslyckande som påverkar motivationen.

Viktigt att först och främst lyssna på Louise själv - vad hon tycker fungerar. Hur beskriver hon sitt behov av stöd? Att få stöd att hitta strategier underlättar för henne att exempelvis planera, ta initiativ, göra val och ta in information. Tänkbart teknikstöd/hjälpmedel kan vara kalenderfunktion och påminnelsefunktion via mobilen. Vilken typ av kognitivt stöd är Louise motiverad till att använda?

Kognition och kognitivt stöd

Maria

Kognitiva svårigheter är en dold funktionsnedsättning. Det är viktigt att fånga upp eleverna tidigt. Cirka 15% av eleverna har någon kognitiv nedsättning oavsett om de har en diagnos eller inte. Exempelvis så kan psykisk ohälsa ge kognitiv funktionsnedsättning.


Kognitivt stöd
Varför? Hur länge ska jag hålla på? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra det? Var? Vad ska jag göra sedan? När ska jag göra det? Med vem?


 

Film 3 - Seminarium - Kognitiv stöd - Ingrid Andersson, Izabella Svensson, Sveriges arbetsterapeuter 2016 (23:24)

Projektet Teknikstöd i skolan drevs på orterna Växjö, Kalmar och Halmstad. Efter projektets slut fick arbetsterapeuten Ingrid Andersson fast anställning inom gymnasieskolan i Halmstad kommun. I filmen berättar Ingrid och hennes elev Izabella om sina erfarenheter.

Kort om projektet: 432 elever ingick i projektet. Eleverna rekryterade brett utefter svårighet, inte diagnos. Nästan hälften av eleverna saknade diagnos. Nästan 15 % av eleverna i gymnasieskolan skulle kunna ha behov av teknikstöd på grund av kognitiva svårigheter.
73% upplevde att de hade förbättrat eller mycket förbättrat sina studieresultat.
92% var nöjda med användning av teknikstöd i skolan. Om man satsar 21 000 kr på teknikstöd för en elev och reducerar ett senare inträde på arbetsmarknaden för eleven med en månad, har man tjänat in de satsade pengarna.

Originalkälla: Seminarium - Kognitiv stöd - Ingrid Andersson Izabella Svensson, YouTube

Förskrivning av hjälpmedel

Åtgärd för att förse en person med hjälpmedel för det dagliga livet.

  • Förskrivare – legitimerade yrkesgrupper.
  • Förskrivningsprocessen – arbetsprocess som följer Socialstyrelsens föreskrifter.

Förskrivningsprocessen

Bedöma behov av insatser - Prova ut välja och anpassa hjälpmedel - Informera - Instruera och träna - Följa upp, utvärdera funktion och nytta.


Bedöma behov av insatser. Prova ut och välja och anpassa hjälpmedel. Informera. Instruera och träna. Följa upp, utvärdera funktion och nytta.

Arbetsterapeut - en självklar yrkesgrupp i skolan!

Arbetsterapeut i skolan.
Maria: -"Många titlar går numera att hitta inom skolans värld - Resurspedagog, Beteendepedagog, NPF-pedagog, Elevstödssamordnare, Socialpedagog, Ungdomscoach, Specialpedagog... - här ser vi att vi har en självklar roll."

Avslutande önskemål

Arbetsterapeuterna Camilla och Maria

Camilla och Maria avslutade med budskapet att de är jätteglada om det finns intresse och mottagare för att öppna upp för en dialog mellan arbetsterapeuter och skola.

Arbetsterapeuter vill samverka, komplettera och avlasta pedagoger i skolan och hoppas att detta seminarium kommer att medföra många nya kontakter framöver.

Längst ned på denna sida under rubriken Fördjupning finns länkar till kompletterande information.


Pass 2 - Frida Foborg och Ulla Rudervall från Hjälpmedelscentrum visar hjälpmedel

Frida Foborg och Ulla Rudervall från Hjälpmedelscentrum var på plats för att visa kognitiva hjälpmedel som är förskrivningsbara i Västmanland. Hjälpmedelscentrum arbetar med inköp, information, konsultation, lagerhållning och ger service av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. En person kan få hjälpmedel för att klara sin vardag, t.ex. hjälpmedel för att klara av att förflytta sig, klä sig, sköta sin hygien, sova, komma ihåg och kunna planera eller att kommunicera.

Innan Frida och Ulla började sin presentation så fick seminariedeltagarna tid till att känna, klämma, prova och testa hjälpmedel samt möjlighet att ställa frågor.

Full aktivitet kring hjälpmedlen.
Stort intresse för de olika hjälpmedlen - till vänster provas väst med tyngder för lugnande effekt och till höger visas hjälpmedel för att få struktur i vardagen, ex. tids- och planeringshjälmedel, scheman och kalendrar.

Tyngväst
Här testas en tyngdväst som har en lugnande effekt. Tyngdvästen är tänkt att användas i eller inför valda aktiviteter, dvs. inte under en hel dag. Effekterna är: Lättare att slappna av - Känna trygghet - Öka koncentrationen - Öka inlärningsförmågan - Öka välbefinnande - Öka kroppsuppfattning.

Tyngväst och tyngdkrage.
"- Ja, det känns riktigt skönt med den kompletterande tyngdkragen, även om storleken inte var den rätta..."

Hjälpmedelscentrums grunduppdrag

Frida och Ulla inledde presentationen med att kort beskriva Hjälpmedelscentrums grunduppdrag.

Frida och Ullla berättar om Hjälpmedelscentrums grunduppdrag.

Hjälpmedelscentrums grunduppdrag är:
Hjälpmedelscentrum ska genom specialistkunskaper om hjälpmedel och funktionsnedsättning inom området rörelsenedsättning, kommunikation och kognition samt vissa medicinska behandlingshjälpmedel medverka till att personer med funktionsnedsättning får hjälpmedel så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt.

Tids- och planeringshjälpmedel

Kriterier:

  • Förskrivs till personer med kognitiva funktionsnedsättningar som stöd vid utförande av livets dagliga aktiviteter för att möjliggöra ökad självständighet.
  • Det är viktigt att det finns stödjande personer i patientens omgivning för att hjälpmedlet ska fungera!

Förskrivare: Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad logoped.

Tidshjälpmedel.

Exempel på tids- och planeringshjälpmedel

Hjälpmedel som mäter, visar och talar om vad klockan är. Här ingår bland annat bärbara och stationära hjälpmedel med eller utan larmfunktion.

  • Hur länge ska jag hålla på?
  • När ska jag göra det?

Hjälpmedel för tidtagning.
Timstock och TimeTimer - båda finns även som app.

Tidsplaneringstavla
MemoDayplanner - Klicka på bilden för förstoring av bilden.
Vad ska jag göra? När ska jag göra det? Hur länge ska jag hålla på? Vad ska jag göra sedan? Med vem? Var?

Veckoschema
Veckoschema på magnettavla.

Veckoschema på magnettavla.
Veckoschema - här kan man använda skriven text eller schemabilder med text/bild. Klicka på bilden för förstoring.

Veckokalender
Årskalender med plats för både text och bilder. 

Andra tids- och planeringshjälpmedel är Memoplannern och HandiKalendern.        

Hjälpmedel för schema - Klicka för förstoring.
Memoplanner - Klicka för förstoring av bilden.

Memoplannern är en stationär elektronisk kalender som bland annat tydligt visar på vad, när och hur man ska göra saker samt hur lång tid det är kvar av en aktivitet. HandiKalendern fungerar ungefär på samma sätt men är en app till smartphone. Båda är förskrivningsbara.

Frida tipsade också om funktioner i dagens mobiltelefoner - exempelvis kan man använda: påminnelser, kamera, röstinspelning, kalender, kalenderappar, checklistor.

Bildstöd

Ulla berättar om bildstöd.

Ulla berättade om bildstöd. Det finns bildprogram till exempel Communicate In Print som kan förskrivas för att producera bildmaterial. Men det finns också en bra hemsida Bildstöd som alla kan använda för att producera bildstödsmaterial. Bilder kan används för att tydliggöra:

  • Vad ska jag göra?
  • När ska jag göra det?
  • Vad ska jag göra sedan?
  • Med vem?
  • Var?
  • Hur?
  • Varför? 

Förskrivs för att ersätta eller komplettera talad eller skriftlig kommunikation. Förskrivs även till personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Förskrivare: Legitimerad arbetsterapeut och legitimerad logoped.

Frida tipsade också om funktioner i dagens mobiltelefoner - exempelvis kan man använda: påminnelser, kamera, röstinspelning, kalender, kalenderappar, checklistor.

Tyngdprodukter och bolldynor

Ulla visar upp bolldynor.
Ulla visar upp bolldynor. Ökad dynamisk sittställning medför minskad motorisk oro vilket kan leda till bättre koncentration.

Andra kognitiva hjälpmedel kan vara tyngdtäcken, tyngdvästar och bolldynor.

  • Vetenskapliga studier visar att tyngd har lugnande inverkan - tydligare signaler mellan det sensoriska nervsystemet och hjärnan.
  • Tyngden påverkar känsel-, muskel- och ledsinnena.
  • Tyngden gör att kroppen utsöndrar endorfiner (kroppens eget morfin) som är lugnande, smärtlindrande.

Förskrivs för att lindra svår psykisk eller motorisk oro.
Förskrivare:
Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut

Sittande

Bra sittande är viktigt för att öka koncentrationen!

Frida visar att sittställninigen är viktig.
Frida visar med hela kroppen hur viktigt det är med rätt sittställning!

Arbetsstol

  • Sidostöd – var slutar kroppen?
  • Fotplatta – stoppet/stödet för fötterna – inramning av kroppen – inte dingla med fötterna.
  • Olika stöd för ryggen – högre, kortare, rundat osv….
  • Sittsvinkling – sitta aktivt.
  • Höj och sänkbar.
  • Låsbara hjul – åker inte runt.

Arbetsstol kan förskrivas om brukare kan uppnå en väsentligen högre självständighet och/eller aktivitetsgrad. Förskrivare: Arbetsterapeut och sjukgymnast.

Skrivhjälpmedel

Fin- och grovmotoriska svårigheter: En del kan ha svårt att skriva och får lägga mycket energi på det. En orsak kan vara att man har svårt att avväga hur mycket kraft man behöver för att hålla i pennan; antingen håller man för hårt eller för löst. Då kan lösningen vara att skriva sina anteckningar på datorn.

Skrivhjälpmedel

  • Dator med ordbehandlingsprogram.
  • Programvara för inmatning exempelvis Saida-ordprediktion.

Kognitiva och/eller fin- och grovmotoriska svårigheter: Anpassat tangentbord eller mus.

Kartläggning, anpassning, strategier och stöd

Det viktiga är att börja med att kartlägga och bedöma behov av insatser som t.ex. strategier, anpassningar i miljön samt hjälpmedel. För att hjälpmedlet ska ge det stöd man önskar behövs personer som stödjer och utvecklar användandet!

Strategier och hjälpmedel minskar på energitjuvar i vardagen!

För att skolan ska vara en bra plats behövs bland annat att miljön är kognitivt och kommunikativt anpassad.

  • Vad förväntas av mig i olika situationer?
  • När, var och hur ska aktiviteter/lektioner göras?
  • Vad ska jag ha med mig?

Hjälpmedel kan underlätta detta.

Avslutningsvis uppmuntrar Frida och Ulla alla att göra ett studiebesök hos Hjälpmedelscentrum i Västerås

"- Vi har en stor utställningsyta. Ring till vår växel och boka en tid! Välkomna!"


Pass 3 - Erfarenhetsutbyte och goda exempel inom #jagmed

Charlotta presenterar Joel, Radomir och Maria.
Länsprojektledare Charlotta Laspers (till höger) presenterar Radomir Gocic och Mikaela Olgemar från Köping samt Joel Axelsson som representerade kommunerna Fagersta, Skinnskatteberg och Norberg.

I #jagmed finns flera delprojekt som arbetar med att öka närvaron i grundskolans årskurs 9 samt att se till att de elever som behöver stöd i övergången till gymnasiet får detta - en samverkan mellan grundskola, gymnasium och ansvarig för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA).

#jagmed i Fagersta, Skinnskatteberg och Norberg

Joel
Joel Axelsson, projektledare

Joel Axelsson berättade om den preventiva satsningen riktad mot årskurs 9 i kommunerna Fagersta, Skinnskatteberg och Norberg - för att minska avhopp och för att så många som möjligt ska få behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Joel arbetar med förebyggande insatser - identifierar problem och gör stödinsatser. Han samverkar över förvaltningsgränser - KAA, socialtjänst och näringsliv.

Det är hemmasittarna som är den primära målgruppen. Joel är en resurs i skolan - han håller i studiebesök, samarbetar med elevhälsan och SYV. Alla elever har olika behov. Joel berättar att han jobbar med motivationsprocesser - bygger upp den sociala kontakten med eleverna för att i nästa steg få dem till skolan. Han samarbetar med vårdnadshavare och har täta uppföljningar med eleverna som han försöker att följa upp varje vecka.

#jagmed i Köping

Radomir och Mikaela.
Radomir Gocic och Mikaela Olgemar, arbetsmarknadskonsulenter i Köping.

Radomir Gocic och Mikaela Olgemar är anställda på Jobbcenter i Köping. De arbetar främst med ungdomar mellan 16-25 år och har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen utifrån den lokala överenskommelsen där Ungcenter är samlingsnamnet. I Ungcenter ingår även en mängd andra samarbetspartners. Målet är att kunna sätta in rätt insats för rätt person samt ta fram en gemensam handlingsplan per individ. Ungcenter på Jobbcenter har som mål att förenkla myndighetskontakten och sänka arbetslösheten och få fler ungdomar att slutföra gymnasiet. Mikaela och Radomir finns på plats på Ungcenter - "den positiva mötesplatsen" en dag i veckan och övriga dagar i arbetsgruppen 16-25 för att stötta och motivera ungdomarna.


Ungcenter 250 ungdomar
Ungcenter 250 Ungdomar - Klicka på bilden för förstoring av bilden.


#jagmed på skolor i Västerås

Personal från Viksängsskolan och Tillbergaskolan i Västerås presenterade hur de arbetar för att öka närvaron i grundskolans årskurs 9 samt att se till att de elever som behöver stöd i övergången till gymnasiet får detta.

Peter från Viksängsskolan presenterade.Peter Johansson, rektor Viksängsskolan Västerås.
Aurora Persson, projektledare för #jagmed för Viksängsskolan och Tillbergaskolan (till vänster i bilden).

Peter Johansson, Viksängsskolan, berättade om hur man har förbättrat rutinerna kring uppföljning av elevernas frånvaro. De gör en sammanställning månadsvis gällande giltig/ogiltig frånvaro. Bl.a. har en blankett tagits fram med följande frågor:

  • Har samtal förts med eleven? Ja/Nej
  • Vad säger eleven om frånvaron?
  • Är hemmet informerat Ja/Nej?
  • Vad säger föräldrarna om frånvaron?
  • Åtgärder – Vad har gjorts?
  • Åtgärder – Vad görs?
  • Finns kontakt med Elevhälsan om frånvaron? Ja/Nej
  • Är det aktuellt med orosanmälan? Ja/Nej

Skolan har satsat på fortbildning under våren 2017 inom områdena Jämställdhets- och ickediskrimineringsfrågor, Mindset (Fixt och Dynamiskt) samt Motiverande samtal (MI). Till hösten 2017 planeras utbildning om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

 

Maria från Tillbergaskolan gjorde jämförelser med ett isberg - lite som syns ovanför ytan.
Liselott Crofts, Tillbergaskolan, gjorde jämförelser med ett isberg - viktigt att se vad som finns under ytan.

Maria Nyberg och Liselott Crofts från Tillbergaskolan presenterade arbetet på skolan där de har förstärkt sina rutiner kring frånvarohanteringen i samarbete med skolans elevhälsoteam (EHT). De har satsat på extra vuxenstöd utöver handledare och gjort specialpedagogiska och psykosociala insatser. De har iordningställt ett nytt rum som de kallar Lugnet – ett rum för studiero vid tillfälliga behov. Liselott berättade om skolans satsning på utbildning inom området Tillgänglighet. Personalen har bl.a. fått lyssna till en föreläsningsserie om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.


Avslutning

Deltagarna fick fundera över

1) Vad kommer ni att ha med er tillbaka till vardagen från denna dag?

2) Vad de skulle vilja ha för information framöver som #jagmed kan bidra med.

 

Deltagare

  • "Det var jätteintressant att ta del av arbetsterapeuternas yrkesroll och inser att vi har behov av den i skolan."
  • "Dagen har bidragit till att sprida den information som finns. Nästa steg är att intressera dem som inte sitter här - de som inte har kunskapen."

Presentationerna från dagen

Fördjupning

Hemsidor och filmer

Rapporter


Övriga seminariedagar

Folder
Information om seminarierna 3 februari, 5 april och 6 september 2017

Kontaktinformation

Linda Anderfjäll
Kontakt


Sammanställning inklusive fotografering:
Christina Wallnér, No WaIT AB
 - Tillbaka  -    Upp  -   

Vision: Samordningsförbundet Västra Mälardalen ska stödja människor i utanförskap till god hälsa och förvärvsarbete och därmed minska klyftorna i samhället.