Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information - 
Startsida - 
Kontakt -  | Webbkarta -  | Sök - 
 Startsida -  / Insatser i samverkan

Kungsörs kyrka
Vy över Kungsör från konferensanläggningen
Kungsörstorp där vi var samlade denna seminariedag.

Logotyp - #jagmed

Europeiska unionen - Europeiska socialfonden - logga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pass 1
Sanne Svensson

pass 1
Arbetsförmedlare Gabriella Allström

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Björn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Projektledare #jagmed Västerås
Ylva Andersson, projektledare #jagmed, Arenan, Västerås

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enhetschef gymnasieutbildningen
Arman Elezovic, enhetschef gymnasieutbildningen, Hallstahammar

Studiekonsulent, KAA, Hallstahammar
Malin Westerdahl, studiekonsulent (KAA)

Teamledare Jobbcentrum, Hallstahammar
Malin Wahlbom, arbetskonsulent, Jobbcentrum, Hallstahammar

Arbetskonsulent Jobbcentrum
Veronica Dalin, teamledare, Jobbcentrum, Hallstahammar

 

 

 -  

Välja om/Välja nytt
Dokumentation #jagmed - 6 september 2017 i Kungsör

Samordningsförbundet Västra Mälardalen och länsprojektet #jagmed i Västmanland samarbetar under 2017 genom tre gemensamma seminariedagar. I dag var det dags för den tredje seminariedagen.

Om projektet

Projektet #jagmed är ett region- och länsövergripande projekt för Östra Mellansverige i samverkan där målet framför allt är att motverka skolavhopp och hitta vägar tillbaka till studier eller annan sysselsättning.

Inledning

Charlotta och Linda inleder dagen.
Länsprojektledare Charlotta Larspers (till höger) och förbundssamordnare Linda Anderfjäll (till vänster) inleder dagen.

Seminariedeltagare

Ett fyrtiotal deltagare var på plats för att lyssna till dagens föreläsningar med fokus på Välja om/välja nytt. Val och felval av utbildningar, vilka möjligheter från skola och myndigheter finns för att hitta rätt när man är i en återvändsgränd?

Dagens punkter:

  1. Gabriella Allström och Sanne Svensson - Arbetsförmedlingens uppdrag och möjligheter inom DUA:n (Delegationen unga till arbete) Arbetsförmedlare Gabriella Allström berättar.
  2. Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare, Skolverkets lärlingscentrum
  3. Delprojekt inom #jagmed redovisar sitt arbete med praktik och SYV - Representanter från Kungsör, Hallstahammar och Arenan (Västerås).
  4. Studie- och yrkesvägledning ur både ett snävt och ett brett perspektiv - filmvisning

Pass 1: Arbetsförmedlingens uppdrag och möjligheter inom DUA:n (Delegationen Unga till Arbete)

Sanne Svensson och Gabriella Allström berättade om olika insatser och aktiviteter för ungdomarna. Arbetsförmedlingen har inte så mycket att erbjuda och uppmuntrar starkt ungdomarna att gå klart gymnasiet. De samarbetar därför med kommunerna och andra aktörer inom DUA:n.

pass 1
Sanne Svensson och Gabriella Allström berättade om Ungcenter, Köping

Sanne och Gabriella berättade även om Ungcenter som har startats i Köpings kommun. En dag i veckan har Ungcenter drop-in dit ungdomar mellan 16 och 25 år är välkomna. Tanken är att ungdomarna ska ha "En väg in" där alla funktioner finns samlade på ett ställe med fokus på att ungdomarna ska uppnå färdig gymnasieutbildning.

Målen med Ungcenter:

  • En gemensam plan för individen.
  • En tydlig och prestigelös samverkan mellan samverkansparterna.
  • Ingen ungdom ska tappas bort eller falla mellan stolarna.
  • Möjlighet att tillsammans lufta insatser utifrån individernas behov.
  • Fokus på individuell planering och målsättning - i första hand studier för de ungdomar som ej har färdiggjord gymnasieutbildning.

En väg in - Gemensam handlingsplan Ungcenter  Köping - Arbetsmarknadskonsulent - Sociialsekreterare, försörjningsstöd - KAA Studiekonsulent - Försäkringskassan Personlig handläggare - Arbetsförmedlare Etableringen - Psykiatrin - Drop in/Out - Insatser efter behov - Praktiksamordnare - Familjebehandlare - Arbetsförmedlare - SYV - Utslusspedagog
En väg in - Gemensam handlingsplan - Ungcenter, Köping

Läs mer om Arbetsförmedlingens uppdrag och Ungcenter i deras presentation:
Arbetsförmedlingens uppdrag och möjligheter inom DUA:n (pdf)

 


Pass 2: Björn Wärnberg, Nationell lärlingssamordnare, Skolverkets lärlingscentrum

Björn

Björn har sin bakgrund i Uddevalla kommun där han byggt upp den gymnasiala lärlingsutbildningen och är i dag konsult från kommunen åt Skolverket.

Som nationell lärlingssamordnare har Björn en överblick och samlad kunskap om svensk gymnasial lärlingsutbildning och ett uppdrag att stödja huvudmän och skolor i att utveckla utbildningsformen.

Under senaste året har intresset från arbetsgivare växt i samband med initiativet Svensk Gymnasielärling där det handlar om att man kan vara gymnasielärling med lön. När lön kommer in i bilden ökar arbetsgivarnas intresse och ansvarstagande för utbildningen och elevens motivation att prestera stärks.

Björn Wärnberg föreläste 6 september i Kungsör.

A. Skolverkets lärlingscentrum och lärlingsutbildningen

Björn inledde sin presentation med att berätta om Skolverkets lärlingscentrum och gav en historisk tillbakablick runt begreppet lärling.

Gymnasial lärlingsutbildning

  • Ett sätt att studera ett nationellt yrkesprogram.
  • Mer än 50 procent utbildningen ska vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.
  • Omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet ska räknas från och med det läsår som eleven påbörjar lärlingsutbildningen.
  • Eleven kan påbörja lärlingsutbildning det första, andra eller tredje läsåret.
  • Utbildningskontrakt ska upprättas.

Det går att ansöka om stadsbidrag till gymnasial lärlingsutbildning.

Varför lärling?

Varför Lärling?

  • Möta elevens behov och önskningar.
  • Bra pedagogisk modell som många elever gynnas av - vi behöver få fler ungdomar att välja yrkesprogram.
  • APL (arbetsplatsförlagt lärande) är en stark lärandemiljö.
  • Motverka ungdomsarbetslöshet.
  • Framtida kompetensförsörjning - möjlighet för eleverna att erhålla den kunskap som företagen efterfrågar.
  • Europeiskt samsyn om behovet av ökade satsningar på yrkesutbildningar.

Uppföljning av lärlingars etablering på arbetsmarknaden visar att 86 % av ungdomarna är i arbete 1,5 år efter avslutade studier.

Stöd för att höja elevernas motivation är en viktig gemensam uppgift för skolan och arbetsplatsen. Gymnasial lärlingsutbildning är en krävande utbildningsform och det krävs motivation för att lyckas.

B. Gymnasial lärlingsutbildning - GLU - i Uddevalla kommun

Drömjobbet redan i skolan...
Drömjobbet - Redan i skolan

Via sina erfarenheter från den gymnasiala lärlingsutbildningen i Uddevalla kommun berättade Björn hur man skapar en fungerande gymnasial lärlingsutbildning.

Framgångsfaktorer:

  1. En rektor för alla lärlingar oavsett program.
  2. Sammanhållna lärlingsklasser med elever från flera olika nationella program. Då har man uppnått en jämn könsfördelning och eleverna har funnit gemenskap inom utbildningsformen (två dagar skola och tre dagar APL).
  3. Lärlingskoordinatorer
  4. Lärarrollen - täta uppföljningar
  5. Handledarutbildning

Björn anser att det krävs omorganisation av skolan för att lärlingsutbildningen ska få plats och bli en lyckad utbildningsform.

Vad är kunskap?
Vad är kunskap? Skolans kursplaner jämfört med mästarens kunnande.

C. Om Gymnasial lärlingsanställning

Gymnasial lärlingsanställning, GLA, är ett initiativ från näringslivet genom Västsvenska Handelskammaren i samarbete med Skolverket.

Gymnasial lärlingsanställning kan erbjuda lösningar för ungdomar och arbetsplatser genom att låta dem stifta bekantskap redan under skoltiden. Som arbetsgivare innebär det att erbjuda eleven en utbildning efter de krav och kompetenser som krävs i arbetslivet just nu. Ungdomarna lär sig ett yrke genom att kombinera studier i skolan med gymnasiala lärlingsanställning på en arbetsplats.

Med lön ökar både lärlingens motivation och arbetsgivarens engagemang i utbildningen.

En vanlig kommentar om gymnasielärlingar, tredje året, är att de klarar tempot i verkligheten och kan gå direkt in i produktion med den senaste tekniken vid en eventuell anställning. En gymnasielärling kan komma med ny energi och nya perspektiv till verksamheten.

Eleven blir förberedd för ett visst yrke men kan också studera vidare på till exempel yrkeshögskola eller högskola. I en lärlingsanställning går eleven halva tiden i skolan och läser de gemensamma ämnena, halva tiden är han eller hon på en eller flera arbetsplatser. En gymnasielärling får samma kunskaper och yrkesexamen som de elever som läser yrkesprogrammet i skolan, men lär sig yrket genom att delta i arbetet på en arbetsplats.

För att säkerställa att alla parter har samma utgångspunkt skriver eleven, skolan och arbetsplatsen ett utbildningskontrakt. Dessutom skriver arbetsplatsen och gymnasielärlingen ett anställningskontrakt.

En lärlingsanställning kan ge en lön som matchar studielån på universitetsnivå, men kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt lägre än vid en vanlig anställning då det utgår stadsbidrag till de verksamheter som tar emot lärlingar.

Avslutningsvis

Vill du veta mer så fördjupa dig gärna via nedanstående länkar. Det går också bra att ta kontakt med Björn Wärnberg, Uddevalla kommun.

Björn Wärnbergs presentationer:

Fördjupning/Länkar

 


Pass 3: Delprojekt inom #jagmed redovisar sitt arbete med praktik och SYV

Arenan Västerås

Ylva Andersson, projektledare för #jagmed på Arenan i Västerås, har koll på ungdomarna i Västerås som inte går på ett nationellt program på gymnasiet. Det är framförallt ungdomar som läser IM (introduktionsprogram), har hoppat av gymnasiet eller aldrig börjat en gymnasieutbildning. Arenans övergripande mål är att minska byten och avhopp och motivera till studier.

Vissa ungdomar kommer att följas under en femårsperiod för att se hur det går för dem.

I Arenans personal ingår: chef, kvalitetssamordnare, administratörer, socionomer, arbetsmarknadskonsulent, studie-och yrkesvägledare, projektledare #jagmed (50%)

Dessa samverkar Arenan med för ungdomarnas skull

Arean samverkar med Socialtjänst, Öppenvård, Grundskolor, AMA, Föreningsliv, Försäkringskassan, Privata aktörer, Folkhögskolan, Familjecentrum/fritidsgårdar, Habiliteringen, #jagmed, Psykiatrin Vux/BuP, LSS, Gymnasieskolor, Arbetsförmedlingen, VUX, Polis .
Socialtjänst, Öppenvård, Grundskolor, AMA, Föreningsliv, Försäkringskassan, Privata aktörer, Folkhögskolan, Familjecentrum/fritidsgårdar, Habiliteringen, #jagmed, Psykiatrin Vux/BuP, LSS, Gymnasieskolor, Arbetsförmedlingen, VUX, Polis

Arenans arbete med KAA (Kommunala aktivitetsansvaret)

Areans arbete med KAA - Kartläggning, Förebyggande, Uppföljning, Matchning.
Kartläggning (Vilka är ungdomarna?), Förebyggande (Studieledare träffar alla ungdomar som riskerar att bli obehöriga.), Matchning (mot passande IM-programaktivitet), Uppföljning (Har ungdomarna fått det som de önskade i aktivitetsplanen?)

Ylva - "Att kunna möta livet när det är svårt och trots allt se möjligheterna."
- Vi vill hjälpa våra ungdomar att kunna möta livet när det är svårt och trots allt se möjligheterna"
Ylva Andersson från Arenan i Västerås.

Mer om Arenans verksamhet går att läsa i Ylvas presentation:
Arenan, Västerås (pdf)


Hallstahammar - Projekt Ung (15-25 år)

Malin Wahlbom, Veronica Dalin, Malin Westerdahl och Arman Elezovic berättade om Projekt Ung (15-25 år) i Hallstahammar. Projektet #jagmed hjälper dem att testa saker som de kan föra in i ordinarie verksamhet. De har fått bättre koll på de ungdomar som har studiebevis (ej slutförd gymnasieutbildning) och de jobbar med många fler ungdomar i dag. Oavsett behov så ska ungdomarna få hjälp. Det är vanligt att ungdomarna inte har förtroende för myndigheter så inledningsvis handlar det mycket om relationsbyggande och att skapa förtroende.

Inom projektet samverkar de med:
Jobbcentrum, gymnasieutbildningen, vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen Samordningsförbundet, IFO samt Kultur och fritid.

Representanter från Hallstahammars kommun berrättade om Projekt Ung 15-25 år.
Malin Wahlbom, Veronica Dalin, Malin Westerdahl och Arman Elezovic berättade om Projekt Ung (15-25 år).

Ungdomarnas upplevelser av Ungcentrum

  • Deltagarna blir sedda och hörda.
  • Ungdomarna har förtroende för konsulenterna.
  • Fika-tillfällena skapar en avslappnande miljö - vågar där vara den man är.
  • Man arbetar i sin egen takt.
  • Får vägledning mot arbete eller studier.
  • Får vägledning i privatekonomi.
  • Stärker deras motivation.

Mer om Projekt Ung (15-25 år), få tips om utvecklingsområden och om vad som är på gång, finns att läsa i deras presentation:
Projekt Ung (15-25 år), Hallstahammar (pdf)


Kungsör

Marco Wirtanen arbetar 25% med projektet #jagmed i Kungsör. Marco har framförallt arbetat med att ta fram metoder för att motverka avhopp från skolan. För att ta fram underlag har han haft mycket kontakt med skolorna och bl.a. samlat in frånvarostatistik.

Marco presenterade.
Marco Wirtanen, representant från Kungsörs kommun


Pass 4: Studie- och yrkesvägledning

Dagen avslutades med filmvisning då de båda studievägledarna som skulle varit på plats fick förhinder.

I filmen berättar studie- och yrkesvägledaren Therese Bohnsack om hur man som SYV når ut till näringsliv och företag. Vi hoppade in 24 minuter i filmen, se nedan.


Originalkälla:
Therese Bohnsack om hur man som SYV når ut till näringslivet - YouTube

Kommentar till filmen från en av dagens åhörare: "- Väldigt peppande film om SYV som väcker tankar."

Avslutningsvis

Samordningsförbundets och projektets samarbete kommer att fortsätta efter nyår. Vi tar gärna emot förslag på angelägna ämnen att ta upp och tips på hur samverkan kan stärka nätverket kring ungdomarna ytterligare.

Länsprojektledare och förbundsamordnare
Charlotta Laspers, länsprojektledare och Linda Anderfjäll, förbundssamordnare


Övrigt

Linda berättar om handledarutbildningen Grönkvist

Linda Anderfjäll tipsar om Grönkvist, 2-3 november 2017. För mer information se:
Aktuellt och Kalender, Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Fördjupning/Länkar

Förklaring - Kommunala aktivitetsansvaret (KAA):

"En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar)". Skollagen (2010:800) se 29 kapitlet 9 paragrafen


Övriga genomförda seminariedagar inom #jagmed

Folder
Information om seminarierna 3 februari, 5 april och 6 september 2017

Kontaktinformation

Linda Anderfjäll
Kontakt


Sammanställning inklusive fotografering:
Christina Wallnér, No WaIT AB
 - Tillbaka  -    Upp  -   

Vision: Samordningsförbundet Västra Mälardalen ska stödja människor i utanförskap till god hälsa och förvärvsarbete och därmed minska klyftorna i samhället.